Change of plans

Om jag fick önska mig vad som helst just nu skulle det inte bli fred på jorden eller 100 miljojner på banken... Det skulle bli ett gäng sådana här citronglassar (jag beställer alltid dem när jag är i Spanien, nostalgi på hög nivå), de skulle nämligen bli ett fint inslag här hemma hos familjen kräksjuk idag <3 
 
Jaha. Då var det vår tur. Majken kräktes ner hela sängen (samt sin gardin och matta) inatt och Irma är utslagen efter flera tuffa omgångar idag. Så länge jag själv står på benen är jag tacksam, att ta hand om mina sjuka tjejer i kombination med egen kräksjuka är inte superfestligt.
 
Barnen går först, förstås. Kan ändå inte låta bli att tycka lite synd om mig själv då jag idag skulle gå på Zumbamarathon på gymmet. En gång per år kör de två timmar maxad Zumbafest och det har jag verkligen sett fram emot. Men så är det ju att vara förälder, man blir ganska duktig på att "gilla läget".
 
Istället får det bli en del jobb... Om jag nu *peppar, peppar* klarar mig så åker jag till Göteborg på onsdag morgon. Under våren kommer min nya föreläsning "Stress - din vän eller fiende?" att bli mitt främsta fokus, mer än "Lyckas vara lycklig" och jag behöver förbereda mig en del innan jag kör den hos Siemens på fredag.
 
Ursäkta att jag tjatar men märker ni att våren är på väg? Sakta förvisso, men ändå säkert :-) Det är ett annat ljus ute, fåglarna kvittrar, mörkret infaller allt senare för varje vecka som går. Jag tycker att det känns fantastiskt och med ljuset kommer också nya perspektiv och nya möjligheter. Jag välkomnar verkligen våren i år, tror att det kan bli en extra bra tid!
 
Jag är numera äntligen fri från en del tankar av negativ och även ältande karaktär som följt mig de senaste åren. Jag har prövat under ett par veckors tid att lyfta fram dessa tankar, då och då, för att se om de ändå inte tar min energi fortfarande? Näpp. De gör inte det. Ahhhhhh, vet ni hur underbart det är?
 
När den typen av tankar flyttar ut blir det plötsligt tid och utrymme för andra, nya tankar. Eller kanske ännu hellre, tid och utrymme för inga tankar alls. Mer tid för att bara vara, utan dessa tjattrande apor som lever runt i ens inre :-) Minns förra våren, tror det var i maj. Plötsligt en dag var det som att jag tittade upp och insåg att sommaren var på ingående och jag hade inte ens uppmärksammat att det hade blivit vår. Jag hade varit så mycket "i huvudet" med allt det som pågick därinne att jag hade missat en hel årstid!!!! Det vill jag aldrig göra om. Kanske är det därför jag redan i januari söker efter vårtecken, haha.
 
Ha en underbar söndag, stor kram!

När något känns helt rätt...

På väg till Tollare Folkhögskola och till den första utbildningsdagen med Tjejzonen ❤️ Känner i hela min kropp att detta är något jag verkligen vill göra, av rätt anledningar. Ingen prestige, ingen prestation. Bara en ren och skär vilja att bidra med något till unga tjejer i dagens Sverige. Kan jag få en endaste tjej att växa sig starkare, på insidan, så är det värt allt.
 
Sitter i bilen bredvid Menge som är världens snällaste och kör mig, vill bara passa på att önska dig en fin lördag! Det märks i luften att vi går mot ljusare tider, underbart.
 
KRAM

Storasyster hos Tjejzonen

Imorgon tar jag steget till att göra ytterligare en liten skillnad i den här världen. Jag ska på utbildning hela helgen för att bli volontär hos Tjejzonen, Sveriges största stödorganisation för unga tjejer. Jag har funderat på det här länge, känt att jag vill bidra med lyssnande/stöttande/coachning/medmänsklighet för just unga tjejer. Som ni vet har jag varit med om ett och annat och kämpat för att skapa mig ett gott liv, framför allt på insidan ♥ Jag tror och hoppas att mina erfarenheter har gjort mig ödmjuk och att jag kan möta tjejer som har olika slags utmaningar på ett fint sätt. Det här känns stort. Stort och väldigt viktigt.
 
Min kära arbetsplats lämnade idag lokalerna mitt i City för att flytta ut till Sundbyberg i 1,5 år. Därav har vi alla anställda jobbat hemma och på måndag börjar alltså en ny liten era i en annan del av länet. Att pendla till Sundbyberg från där jag bor innebär ett tåg, två bussar samt upp emot 1,5 timme per väg. Inte jätteroligt, ska jag i ärlighetens namn säga. Men eftersom min intention är att jobba kvar hos min arbetsgivare så löser det sig säkert på bästa möjliga sätt. Nu är jag ju ute flera gånger per vecka och föreläser samt coachar grupper så det behöver ju inte bli så väldigt mycket tid på kontoret. Och när vi flyttar tillbaka till stan tror jag att det blir grymt, då möts vi av en aktivitetsbaserad arbetsplats. I Göteborg har de precis flyttat till en sådan miljö och jag tycker att det verkar vara toppen, flexibelt och genomtänkt.
 
Från det ena till det andra så finns det något som har stört mig den senaste månaden. Jag har fått klåda över hela kroppen, 24 timmar om dygnet. Där det kliar blir det röda fläckar och små utslag och dessa områden flyttar runt över dygnet. Jag har förstås googlat som en galning men blir inte så mycket klokare för det. Jag funderar på om det är psykosomatiskt eller om det är en rent fysisk, allergisk reaktion. En månad känns dock som en lång tid och vad jag vet har jag inte gjort några förändringar med tvättmedel, kost eller annat. Det har blivit värre nu på nätterna, jag försöker stålsätta mig och inte klia men det är en utmaning. Idag hade jag två möten via Skype och insåg då jag såg mig själv på skärmen att jag omedvetet sitter och kliar mig hela tiden, ser ju ut som en jäkla apa ;-)
 
Nu tänkte jag lägga undan datorn och leta reda på en riktigt härlig kärleksfilm på Netflix. Är sugen på lite romatik, stiliga karlar och lyckliga slut. Hoppas att du har en härlig kväll, tack till dig som läser och sprider kärlek både här och i världen ♥ ♥ ♥
 
Vi behövs!