Energi 365

Egentid. För vissa är det tydligen kontroversiellt att prata om och framförallt att ta sig sådan tid. Fy sjutton, HUR kan man vara så egoistisk att man ska ta tid enbart för sig själv när barnen är små??? Ja, alla gör vi väl så som vi tycker är meningsfullt och bra. Jag behöver tid för mig själv ibland och försöker att ta den också. Och det har jag sällan haft dåligt samvete för. Vilket är skönt, det finns så mycket ändå här i livet  att bry sig om och ansvara för.

 

Nu har jag förvisso inte mina barn hälften av tiden så jag får ju mer tid för mig själv än vad jag skulle önska. Men det finns ändå stunder då jag känner att jag behöver lite rymd. Lite tid i tystnad för mig själv. Just nu är en sådan stund och det är otroligt skönt att bara sitta i en fåtölj och göra det som jag känner för. Vilket just nu är att blogga.

 

Vädret till trots så njuter vi av lata dagar på landet. Magnus kom hit i söndags kväll och det är jättemysigt. Vi kompletterar varandra väldigt bra och jag känner mig så harmonisk och glad tillsammans med honom. Det är snart ett år sedan vi träffades och det ska vi fira ordentligt. Och jag ska fira att Magnus har stått ut med mig hela det här året ;-) Jag träffade honom när jag var nyskild och jag hade varit i en annan (komplicerad) relation ett tag. Jag var ganska tilltufsad av tomma löften och lögner från den nya mannen. Så det har tagit ett tag för mig att släppa allt det gamla, det skedde kanske först till 100 % för bara någon vecka sedan. Men nu är jag fri i kropp och själ och det ska jag fira ordentligt om några veckor när vår årsdag kommer.

 

Nu ska jag dock lämna fåtöljen för den här gången och hälla upp ett glas rött, sätta på soft musik och börja med kvällens heta korvgryta som vi ska ha till middag.

 

Ha en härlig kväll, kramar.

 

Uppdatering...

Brorsan ringde precis nu när jag skulle öppna kylskåpsdörren och bjöd oss på middag i andra huset, vad mysigt. Livet är magiskt, eller hur ♥ ♥ ♥

 

Sitter i solen, dricker en iskall cola och hör barnen leka med sina kusiner bakom husknuten. Det är svårt att klaga på något, en stund som denna. I ugnen står brorsans magiska pulled pork och sprider ljuvliga dofter, om några timmar är det dags för födelsedagsmiddag med nära och kära. Sommardagarna här på landet är nog årets bästa dagar.

 

Idag är en bra dag på många sätt, inte bara för att det är min stora tjejs stora dag. Jag känner mig fri idag på ett sätt som jag inte gjort på väldigt länge. Fri från tankar som funnits hos mig och tagit energi och fokus. Jag har i dagarna avslutat en nära relation som så länge tärt på mig. En relation med en av mina bästa vänner. Jag har försökt tidigare men inte klarat av det fullt ut men nu är det slut. För gott. Jag trodde att jag skulle vara ledsen och lite vemodig men jag är mest lättad och känner mig fri, som sagt. Det är verkligen inte lätt att bryta starka vänskapsband men det finns tillfällen i livet då det är nödvändigt. I framtiden ska jag så långt det är möjligt omge mig med människor som vågar stå för sina handlingar, som är ärliga och modiga. De människor som vi har nära i våra liv är ju nyckelfaktorer till glädje och utveckling och/eller frustration för oss. En person som ljuger, är egoistisk och gör allt för att rädda sitt eget skinn är förmodligen inte en nyckel till långsiktig glädje. Vare sig för sig själv eller för andra.

 

Ta gärna en stund då och då för att fundera kring vilka människor som du omger dig med. Är det personer som osjälviskt och ärligt skänker dig glädje? Som är generösa och mår bra av att berika ditt liv? Som är stolta över att få vara dina vänner? Finns det människor i ditt liv som med handen på hjärtat inte borde få ta den plats som de tar?

 

Det går att ändra sitt liv, sin riktning. Låt de destruktiva krafterna försvinna. Skapa utrymme för ärlighet, enkelhet, respekt och kärlek <3

 

KRAM

 

Igår var det för övrigt en ovanlig dag. Jag fick ett oväntat telefonsamtal (från en person som jag känt till länge men aldrig pratat med tidigare) och tvingades att rannsaka mig själv. Vem är jag? Vem vill jag vara? Efter det samtalet blev det så oerhört tydligt för mig att jag vill vara en person som människor kan lita på. Jag vill vara en person som möter andra (och mig själv) med respekt. Jag vill vara rak, ärlig och modig. Det finns så många jävla ynkryggar där ute och jag vill inte vara en av dem.

 

Jag har verkligen inte alltid fattat rätt beslut, agerat som en god medmänniska, varit klok och rättrådig. Jag har varit självisk, svartsjuk, bitter, ältande, feg. Men jag försöker att vara en bra människa med ett stort hjärta och tror att jag i det stora hela lyckas med det. Frågan som dock väcktes till liv i mig under gårdagen var... Har jag varit ärlig? Nej, inte alltid. Det har jag inte varit. Men jag skulle vilja säga att jag i dagsläget, i princip, inte har några obekväma hemligheter för någon. Det är så otroligt skönt att inte ha det. Och framförallt i en nära relation. Det har blivit (ibland smärtsamt) tydligt för mig de senaste två åren. Det jag vill ha i en relation är tillit. Att kunna lita till hundra procent på den jag är tillsammans med. Jag har bara känt det i en endaste relation jag haft och det är i min nuvarande. Och det handlar naturligtvis både om mig själv och om den person jag har en relation med. Det är en otrolig trygghet i att kunna känna tillit till en annan människa. Jag litar på det du säger. Jag litar på det du gör.

 

Så på något sätt är jag tacksam för det samtalet som jag fick igår. För det handlade om ett vägval. Att välja att vara ärlig eller att välja att ljuga. Och jag kan bara inte ljuga, jag kan inte det. Det har försatt mig i några riktigt tuffa situationer i livet men det är som en urkraft inom mig. Om jag ställs mot väggen kan jag inte ljuga.

 

Och ju äldre jag blir desto mer övertygad är jag.

 

Ett rent samvete är den bästa huvudkudden.

 

Jag vill inte ha några lögner i mitt liv. Jag vill stå för den jag är och för de val jag gör. Även om det kan innebära att jag kan få skämmas eller bli ifrågasatt. Jag tror att ett oärligt liv har ett högt pris, det sliter ut dig. Medvetet eller omedvetet.

 

Att vara ärlig. Mot sig själv och mot andra. Det är att leva innerligt. Enligt mig.